Så har ännu en helg nått sitt slut, har kämpat på med plugget någon timma varje dag under denna helg vilket har resulterat att jag har skrapat ihop ett vg i filosofi, inte helt fel de inte. I lördags tog jag en efterlängtad fika i stan med min kära syster molly från stockholm, där jag var en av alla tio? brudar. Vi flyttade ihop bord och hela köret. Hade nog underlättat om vi hade bokat hela latte istället.

.. så spräck kvällsplanerna men vilken tur jag har som har tjejerna med mig, vi gick till mitt jobb (city asien) och käkade lite kina mat. Väldigt mysigt! Därefter tog vi oss till Rosenkälla och hem till Angela där de rycktats om fest.

Skjuts hem, såg my name is Khan för första gången, däckade fint i sängen.




Eftersom att min mollsan är gravid och bor i stockholm, kommer hon inte kunna
besöka oss lite mycket längre så att ta vara på tiden när hon är här är något
jag är absolut världsbäst på.

Vilken tur att hennes baby shower hålls inom en snar framtid!

Godmorgon alla fina.

Efter många om och men och suck och stön så är äntligen båda delarna i svenskan är nu inskickade, analys och artikel. Världens tråkigaste och jobbigaste arbeten är inte längre en börda på mina axlar. Men är fortfarande lite osäker på om analysen räcker ända fram till ett godkänt betyg, speciellt eftersom att jag råkade skicka in den med namnet ''svenskahelvete''. haha

Jobbar på City Asien idag. 13:00 och det är lunchmenyn som gäller ända fram till 16:00, inte mindre än skönt! Då slipper jag hålla reda på alla sjuhundrahelva maträtter som finns på menyn. Det blir min andra gång idag och måste säga att jag trivs väldigt bra.

Så fort jag slutat jobbet, dvs. runt 17:00 så sätter jag mig på bussen till världens finaste Delbrin. Ska umgås med han under lördag/söndag, alltid lika roligt tillsammans så det kommer bli hur bra som helst.



Linda blev less på delle som inte ville ställa upp på kort med mig.
(ursäka bildvalet. ser ut som en valross)

Hej, du skriver ofta om ditt ex Omar i bloggen, jag har lite frågor och undrar och hoppas att du vill svara på dom.
1. Hur länge var ni tillsammans & varför gjorde ni slut?
2. Tror du ni någon gång i framtiden kan bli tillsammans igen?

Hoppas på svar. :)
Tycker om din blogg, kramar!

Hej!

Jag och Omar var tillsammans i 29 månader. Anledningen till varför vi gjorde slut var av ett ganska vanligt skäl, vi tröttnade på varandra helt enkelt. När man tänker efter så var det inte speciellt konstigt med tanke på att vi var fastklistrade med varandra dag in och ut. Nej, vi kommer inte att hitta tillbaka till varandra igen. Man ska aldrig säga aldrig men chansen är extremt liten. Det är klart att vissa känslor finns kvar och det är något som bleknar bort med tiden. Omar är en kille som jag lärt mig mycket ifrån och han kommer alltid att vara en mycket bra vän till mig.

Tack för att du läser min blogg, det uppskattas :) kram kram

hur mycket jag än filosoferar över vad som hände i mitt liv de första tre månader under 2010 så kan jag inte minnas någonting. Så får dela med mig av de lilla jag minns och göra de bästa av det.

April: drog till Thailand med familjen i två helt underbara veckor. Min fina lillasyster blev ett år äldre, 15.


 

Maj: Fick jätte järlig beröm av min lagledare efter en super match mot telge.

Juni: ett stark förhållande blev plötsligt till någonting som inte längre kunde hålla ihop, vi gjorde slut och gick skillda vägar. Jag och Victoria upptäckte världen som två snygga singlar runt om i Sverige. Lärde känna väldigt bra människor som än idag ligger mig varmt om hjärtat. Öppnade ögonen för omvärlden, insåg vissa saker som gjorde mig djupt sårad. Spenderade all ledig tid i Nävsjön för fiske, grillning och övernattning (om jag så skulle göra det själv). Lärde känna världens bästa natta. Badhuset var även en höjdare denna sommar.

   

Juli: den sjunde föll min vackra mormor ur sängen, skadade sig riktigt ordentligt, gick bort den nionde. Linda blev lite småförtjust i en kille från karlstad. Jag blev 17 och firade min födelsedag i det nya favoritstället nävsjön med fina människor. Åkte till mitt kära Danmark och träffade pappa + släkt.

 


Augusti: Issa och Saliba tog tag i saken och blev Nyköpings finaste par. Sista doppet i nävsjön, jag och mina vänner satte upp egna mål och plocka fram anledningar till varför vi skulle få ha en sista avslutningsfest hos en vän i bk. Skolan började, träffade efterlängtade klasskompisar men satte foten i klistret, skoltrött resten av året. Farfar gick bort.

Otkober: försökte bygga upp ett gammalt förhållande men som förväntat inte gick bra alls.

November: Nattis blev en stor flicka och fyllde 16 år, fixade en överraskningsfest med hela tjejgänget. 

December: storastser kom hem äntligen hem, lov, julafton, nyår ♥

hej gott folk!


Idag sticker jag ner på stan med Michael för lite ärenden, måste bla införskaffa mig en ny piercingstav och nyårskläder. En fika till det lär behövas eftersom att jag inte kommer vara den enda ivriga bruden på stan.

Ikväll ska jag ta det lugnt, blanda lite dipp och hälla upp en stor skål med chips.
Måste även sätta mig någon timma vid datan och skriva klart ett arbete.

puss och kram

Jag och min vän Lisa har en förmåga att alltid övertyga varandra om att den kvällen just vi är med varandra ska bli den allra bästa, men de ligger ungefär 0,0 sanning bakom det. Detta har gett ett kasst resultat i pincip alla gånger. Men när vi istället bara umgås, inte anstränger oss för att uppnå det där målet - ''att vi måste ha roligt'' så blir den kvällen oftast en av de bästa, när vi minst anade.

I tordags var jag inne på nästan samma bana som de ovan om vi vänder lite på smeten. Jag hade miljontals saker i hjärnan som körde runt i 190km/h, var orolig över att pappa inte skulle ringa, att min vän inte mådde bra, första julafton utan mormor och kärleksbekymmer osv. Ville bara dra något gammalt över huvudet och vakna upp när julafton var över.

Men på morgonen där på, på självaste julafton kom mamma in och sa - godmorgon gumman, dags för frukost! Jag fick en liten julkänsla när jag satte mig vid bordet, som när vi var små och alla syskonen var samlade på riktigt. Vi skrattade med mat i munnen och överröstade varandra. Det var helt sjukt hur allting blev som jag minst anade på bara några få minuter. Dagen gick fort med både kalle anka, julmat och julklappsöppning.

Men dock var inte kvällen slut där än. Mamma tog fram ett litet paket till Sigge, det var ett inslaget kuvär med fina band på. Han öppnade kuväret, läste innehållet och började gråta. Drog sig upp från soffan och pussade min mamma. - hon hade precis friat!

När vi minst anade hände de bästa. Jag fick de bästa julafton i mitt liv.

de närmar sig julafton. den dagen det flesta förknippar med värme och kärlek. ända sedan jag var liten har jag varit helt exstas och förväntansfull över denna dag. varit uppe tidigt på morgonen för att känna på alla julklappar under granen. är inte speciellt förtjust i maten på julbordet men ivrigt hugger jag i mig några köttbullar, prinskorvar och potatisar för att fördriva tiden på bättre sätt. kalle anka har aldrig intresserat mig men med lite julgodis så blir allt så mycket roligare. när det blivit dags för julklappsutdelningen har de bästa under hela dagen/kvällen kommit. att få se sina nära och kära bli glada över sina saker de får och ge ut och ta emot kramar från höger och vänster är ögonblick jag alltid kommer minnas.

underbaraste storasyster är här, min goa och roliga morfar kommer hit. obeskrivligt bra!

Men de är något som inte stämmer, det finns en person, en som ligger mig väldigt varmt om mitt hjärtat, en man som jag kallar min far. vill ha han är, på självaste julafton om jag så måste tvinga och hota hit han. blickar tillbaka på tiden för 11 år sedan, när jag satt i hans knä, knäckte nötter, öppnade julklappar och dansade. jag vill inte klaga men jag måste få sakna.

genom era fina leenden, glänsande ögon och varma kramar
kan bara ni få mig att bli den lyckligaste tjejen på jorden
med er har jag som roligast, tack för att ni finns

en talrik fil, ett paket nudlar, en bulle, godis, en kötbulle och en potatis, en halvtallrik med pasta och kycklinggryta och två mackor med ost. Det kan låta som att jag är påväg att bli ett aneroxibarn men detta är allt som slingrat ner sig i mina mage sen i måndags. Stressen har tagit över och aptiten finns inte längre. Jag är trött dygnet runt, känner mig svag och har blivit känslig för allt. Jag försöker följa strömmen och kämpa in i det sista men är osäker på att jag kommer klara det här när allting bara känns så surt. 

Trodde aldrig att jag skulle kunna säga det här, men jag vill härifrån nu.
från den här staden, från er och allt som får mig att må dåligt.



vem har jag att tacka, om inte dig?

Efter en timma i pulkabacken med nattis igår gick vi hem för att baka ner
oss i soffan under täcket framför en rullande skräckfilm. Hon somnade, ville
väcka henne men hon var så söt att jag inte hade hjärta att ställa mig och
hoppas på henne. Men så fort filmen vad slut, vaknade hon och därefter så
hade ingen av oss lusten att sova. Michael kom och gjorde oss sällskap och
ännu en film sattes igång - börderna karlsson

Morgondagen gav som resultat, 1. sömnbrist, 2. illamående, 3. livrädd

Just nu sitter lilla jag i mörkret i vardagsrummet. Är rädd för att något monster ska
komma och att äta upp mig eller nått sånt läskigt. Borde börja fixa iordning mig inför
kvällen med tjejerna men valde att sitta vid datan för att tiden enbart går så fort då.

Hatar mitt hus! hatar min tvättstuga ...

Lisa är på g, hon är utanför min dörr kvar i.
Natta kommer så fort någon sparkat henne i röven.

Nu? skölja bort min ansiktssmak, om jag vågar gå till badrummet vill säga.



säg aldrig nej till - dansk pilsner