en talrik fil, ett paket nudlar, en bulle, godis, en kötbulle och en potatis, en halvtallrik med pasta och kycklinggryta och två mackor med ost. Det kan låta som att jag är påväg att bli ett aneroxibarn men detta är allt som slingrat ner sig i mina mage sen i måndags. Stressen har tagit över och aptiten finns inte längre. Jag är trött dygnet runt, känner mig svag och har blivit känslig för allt. Jag försöker följa strömmen och kämpa in i det sista men är osäker på att jag kommer klara det här när allting bara känns så surt. 

Trodde aldrig att jag skulle kunna säga det här, men jag vill härifrån nu.
från den här staden, från er och allt som får mig att må dåligt.



vem har jag att tacka, om inte dig?